Vättern.

Har nu hunnit vila mig lite, de behövdes inte mer än att nudda kudden i soffan så var de go´natt.
Men nu är ja pigg igen. Redo att bearbeta dagens fiske..

Varning om kraftigt snöfall och blixthalka fanns i våra huvuden. Men vi gjorde ett försök. Var det jävligt skulle vi skita i det. Men när ja kom ut till bilen imorse hade det inte kommit någon snö. -Skönt !
Vi åkte vid 06:00 eller nej, det var tänkt så.. Vi åkte vid halv sju. Att vara sena verkar vara en regel och inget undantag nu för tiden.

Vi packade bilen full och var iväg. Väglaget var riktigt hyffsat så vi kunde köra snabbare än räknat.
-Perfekt ! Då hinner vi nog ikapp planerad tid. Väl framme i Ödeshög återstod bara en fråga, Skulle vägen till öninge vara plogad ? Vi svängde höger och drog en lättnadens suck. -Plogat.
Men lite längre fram hade vinden skjutit upp snön på vägen och de blev tufft.. Men vi tog beslutet att försöka.
Och det gick vägen. På med overallerna, kängorna, vantarna och mössan.
Upp med alla prylar på axeln och sen gång march i halvmeter djup snö. Vi är defenitivt först på plats. Härligt !
Vi som trott klipporna skulle vara packade med folk tittade tomt tillbaka på oss. Varför är vi ensamma?
Kommer de komma en storm eller ?

                  

Vi tacklade upp, jag körde precis som förra gången dobb och lite tormentor wobbler, Ante lika så.
Jimpa som inte fiskat i vättern förr gjorde som vi. Men mest överaskande var Chrille som slängde på en gul fluga för att väcka laxarna. Jag tänkte tyst för mig själv. Hmm, undra om Chrille riktigt har vaknat.
Vi började fiska i de lätt gungande vattnet. -Skönt, det är inte så kallt som jag trodde !
Efter en timmes fiske gormar Chrille om en fisk som missat hans fluga. Är de sant? tänkte jag. En gul-ful fluga ?!
Jag ser virveln men så plötsligt hugger den igen. Fast fisk efter en timme. Den landas men är för liten och får simma tillbaka. Vi lyfter på hatten smått irriterade över hans flyt.

Tiden går och vinden ökar en smula. Ingen fisk, men några vak observeras. Jag tar en macka och dricker en kopp varmt. Tänker på allt vatten och hoppas på fortsatt fiskelycka. När jag ätit färdigt ger jag mig ut på en tur i snön. Tittar läget för att se om jag kan se någon aktivitet runt hörnet. Påvägen sparkar jag upp en hare som sätter sig fint tjugo meter framför mig. Vilket bild. Man skulle haft bössan här !
Jag promenerar tillbaka. Inget har hänt, ganska väntat. Ante möter mig på klipphyllan över våran fiskeplats. Vi snackar lite. Chrille tjattrar om laxar hit och laxar dit. Så helt plötsligt krokar han nr två, nu på en liten wobbler !! Denna gången finare.. Fisken bryter ytan och Chrille får puls. Vi också.. som bergsgetter studsar vi ner med håven.
Vi plockar fram kameran och filmar:

                   

C&R fiskare är man ju.. Men de kanske inte riktigt framgår i just den här filmen. Som ni kanske kan höra i slutet tycker Chrille att den ska ätas. Haha..
Att stå vid sidan av någon som drillar den fisk man stått och fiskat efter i timmar, gör att man inte riktigt kan låta bli att lägga sig i. Det jag själv tycker är oerhört irriterande utsätter jag själv min fiskekamrat för. Både jag och Ante guidar.. Som om vi skulle kunna det bättre ?
Man vill liksom vara med, ta dom beslut man egenligen inte har med att göra. Fast med välmening då man såklart vill att ens kamrat ska landa fisken på ens eget bästa sätt. Hehe.. Jag tror chrille hade löst detta ändå.. men man kan ju såhär i efterhand dra slutsatsen att man bara är så grymt avundssjuk.
Väl landad vägs fisken till 4,2kg och mäts till 71cm. En fin lax. Chrilles andra i livet.. tagna under samma dag ! Bara att lyfta på hatten !

                   

Detta tänder oss andra rejält. Efter lite korv fiskar vi som tokar. Eller ja, Vi andra.. Chrille är nöjd och tar det lite lugnt en smula. Han grillar korv åt oss andra som en klassmorsa och beter sig väldigt trevligt. Hmm.. Vart är stöddigheten ? Den där som brukar infinna sig i just sånna här lägen. Vi käkar lite och fiskar vidare..
Som väntat växer Chrilles huvud ju mer han förstår vad han presterat. Ante försvinner titt som tätt.. Upp och ner till brasan. Det ska pillas, korrigeras och rättas till. En brasa blir aldrig bra nog. Vi skakar på huvuden.

Jag byter plats och ställer mig fyra meter bort. Jag känner ett nyp i spöt och får ont i magen. Dobben studsade i en våg.. Men jag känner att det är dags, snart smäller det nog fan ! konstigt nog väldigt optimistisk kastar jag ut ännu en gång.. Fiskar oootroligt sakta. Boom ! Så smäller de till i spöet. Denna gång är det ingen tvekan om att det är fisk ! En varm känsla sprider sig i kroppen.. Fisken är liten. Men ändå, det är eventuellt min första lax. Om det nu inte är en röding igen. Nix, jag ser fisken och det är lax. En som sagt lite gynnare. Chrille håvar galant och jag är nöjd. Trots att det inte var den jag väntat på.. Så var det ändå fisk !

                     

En fisk vacker som få. Den varken mäts eller vägs.. Snabbt tillbaka med den. Jag känner ett lugn sprider sig.
Den där fiske-stressen försvann hastigt. Jag säger till Chrille, -kom ! det är dags nu.
Jag plockar upp en ciggarr. Snoppar av den och njuter. Firar att första laxen för både mig och Mr Lax är landade.

                   

Här ifrån springer tiden fort. Vi fiskar ungefär en timme till. Men vinden ökar snabbt och det är inte längre behagligt. Vi har ett återstående problem som vi inte vill ta itu med i mörkret. Vi packar ihop, tackar vättern och går upp till bilen som inte kommer någon vart. Vi sitter fast i snön ! Men med tre pigga grabbar som skjuter på löser vi problemet och kommer hem som planerat. Trötta men glada. I varje fall jag och chrille. Jimmy ska inte följa med någon mer gång, bara kanske. Ante pratar bara jakt. Men jag vet att ante inte kan motstå utmaningen.

End of story.

/J


Hemma..

Just hem kommen från Vättern-fisket. Trött i kroppen och slut i huvudet.
Jag återkommer med hela storyn. Måste vila mig lite först.. Har en del att ta upp.. Bla Varför chrille har lax-flax och synpunkter ang hur pass intresserad av eld man faktiskt får vara.

/ J

De börjar närma sig..

Imorn är det den årliga annandags jakten. Inbokad sedan länge. De ska bli kul, har inte jagat mycket såhär långt på säsongen. Sen, efter det.. Närmare bestämt söndag...

Ja då är det dags att ta ett pass i vättern igen. Nu med andra förutsättningar. Kanske inte till dom bättre..
Vädret har ju som vi alla svenskar vet varit ruggigt kallt de senaste veckorna. De kommer bli tufft att möta klipporna och vågstänken i bitter kyla. Men som diagnostiserad fiskeidiot (av nära och kära) så åker man dit ändå.
Får hoppas att det just nu milda vädret håller i sig.. Förvisso är det fint och härligt med ny lätt pudersnö som klätt naturen. Iallafall ur jaktsynpunkt. Men fisket får ju lida. Efter nyår är det ju tänkt att jag och ante ska försöka lura upp några havsöringar i bråviken. Men om de blir kallt igen, håller nog den tunna is som redan ligger sig intakt.

En hårfön kanske vore något ? Då blir de både härligt i skogen och fiskbart efter lillebror silver.

Vättern, väl mött.

/ J

Gäddfisket 2009.

Tiden springer iväg och jag känner jag inte kommer hinna med något mer gäddfiske detta fantastiska år -09.
Båten ska på service i veckan och de kommer dröja innan jag får den tillbaka. Så därför tänkte jag summera detta fiske år
.

Isen släppte senare i år än vad den gjorde 2008. Det i kombination med att jag stod mitt i båtaffärer gjorde att premiären kom relativt sent. Närmare bestämt 22 mars.
Matsa bjöd mig ut i bråviken. Dagen slutade med 11 landade gäddor. Nio av dom landades av mig. De kändes kanon med en sån premiär då fisket brukar vara trögd direkt efter islossning. Att tre av dom nio vägde mer än 5.5kg var en kul bonus.
Nya båten kom hem bara några dagar senare vilket också gav en rejäl nytändning !

Men året började kanske inte som jag trodde, att jag skulle ta en tur från land efter jobbet en solig eftermiddag och plocka sju gäddor och nytt personbästa på 9.5kg vågade man väl aldrig tro ?

             

Året hade startat grymt bra. Tiden gick och jag mer eller mindre öste upp fisk, i bra storlek dessutom.
Men sen kom leken i vanlig ordning. Fisket var stendött och de blev inte bra igen ? Våran otroliga start dog ut.
Fisken var som bortblåst.. Åtaliga timmar i vikarna kammade noll. Enstaka tjuriga snipor synade insidan av båten men jag var långt från nöjd. Men skam den som ger sig.. 

Vi fiskade vidare trots motgångar. Turerna gav lite fisk och tillslut gick man nästan in i väggen !
Jag började mer och mer inrikta mitt fiske på abborre och gös. Ljumna kvällar efter jobbet var underbara.

I mitten av sommaren kom genombrottet. Gösarna stod på rad och abbisarna nästan kastade sig självmant upp i båten. Allt var på topp igen. Ibland bröt vi av jiggfisket mot lite gäddfiske. Tro det eller ej men en och annan schysst fisk kom upp. Ett nytt pb på gös bordades också. 6kg fin gös ! Kul med Framgångar !
             
 
Timmarna i båten sprang iväg. uppskattningsvis har jag nog 60-70 dagar på sjön i år. Det gick ut över relationen hemma och jag kan väl erkänna såhär i efterhand att de blev kanske lite väl mycket ett tag. Men för stunden kändes de inget annat än rätt.

Hösten kom och gösfisket lades åt sidan. Gäddprylarna dammades av åter igen. De började lite småknackigt med kom igång senare. Lagom till PikeOpen hade vi haft bra med stora kontakter. Men just under tävlings dagen var gäddorna bort igen. En kombination av vind och temp omslag gjorde sitt. Men så kom ett sånt där oväntat hugg igen. Fisken landades utan större problem. Ett nytt personbästa igen. Bara ett hektos marginal fördelat på 111cm men ändå ett nytt pb.
                                           

Fisket var förhållandes vis okej resten av hösten. Inget toppenfiske antals mässigt men godkänd storlek. Mycket fisk mellan 5-7kg. 

I år har jag tagit sju gäddor över sju. Tre på 7,0kg. en 7,1kg 8,1kg 9,5kg och 9,6kg. 
Totalt vet jag inte hur mycket gäddor jag landat i år. Men tittar man föregående år så kan man väl konstatera att i år har de väl kommit upp ca 100-110 gäddor. De kanske låter mycket, men faktum är att det inte allts är bra. Inte när man tänker att jag ägnat 50 dagar på gäddan detta år. Synd att efterleksfisket förstörde statistiken.
    

Så, man får väl helt enkelt ta och lyfta på hatten för 2009. Vågar väl inte tro att nästa år ska bli bättre. Men vem vet hur detta ska sluta ? Men jag måste säga att jag hoppas på ett bra år för Matsa. Alla vet att han förtjänar det.. Även om det är förjävla kul att tråka honom !


/J

Weekend.

Fredagskväll och soffpotatis.
I helgen blir de inget fiske. Av någon anledning känns det skönt. Ibland behöver man få längta lite.
Fast, som Ante skulle sagt "De gör man ju för fan i veckodagarna" och visst, de gör man ju. Men lämnar man walkover en helg är man dubbelt så taggad till nästa fisketur.
Jag gjorde bort mig och tog hem vättern-lådan, jaa.. en sån är för övrigt införskaffad. Men som sagt, när jag satt i köket och riggade om mina små söta wobblers från två trekrokar till endast en fast med lekande mellan fjäderringarna blev ja grymt sugen. De kändes ni vet som sådär kvällen innan man ska åka iväg. Man fixar och trixar med det sista för att vara på topp. Så kan de vara..

Hörs. 

Vättern, igen..

Som om inte förra helgen skulle varit nog, nej.. vi fick smak av laxfisket trots att landad lax uteblev.

Chrille tackade nej till dagens fiske. Men han hade en okej ursäkt.. han skulle spendera tid utomlands.
Både jag och Ante godtog detta och åkte själva.

Åter igen var vi sena.. denna gången var det helt och hållet mitt fel. Men vi kom iväg..
Vi parkerade bilen och plockade ut prylarna. Vätterns verkade inte vara på humör. En tystnad låg tungt..
Men ante kände att vi skulle få fisk, jag tvivlade.. Med utrustning från axlar till knän släpade vi oss från bilen till klipporna. Väl framme upptäckte vi att våran tänkta plats som gav fisk  förra veckan var upptagen, Shit ! Vi ställde oss en bit ifrån på en fin plats. -Fan, här känns de fint.. tänkte jag. Men varför står ingen här ? Aa, den tanken gnagde i huvudet på mej. Pannlampan gjorde sitt.. jag styrde upp med ett vasst tackel, precis som ante. Idag lämnade vi flugorna i asken och körde med en 5cm terminator wobblers i svart och sivler. Chrille hade ju trots allt drillat lax på det helgen innan.. vågorna rullade även om vädret lovade vindstilla. Skönt, ett hopp väcktes inom mig.  Våra grannar på platsen var samma som förra veckan. Två veteraner som fiskat från klipporna i femton års tid. Dom verkar kunna sitt fiske..

Vi kastade av de stora vattenmassorna grundligt.. om och om igen. Inget hände.. Vi hade ju ändå inte förväntat oss något så vi blev inte besvikna. Vi tog en fika, tittade på de andra fiskande och konstaterade att de heller inte haft någon lycka hittills.

Klockan sprang iväg och helt plötsligt var klockan elva. Vi tog ett break igen, sträckte på benen och pratade skit.
Tankarna kring att "plötsligt händer det" gjorde att vi snart började fiska igen. Våra små wobblers kändes vara som gjorda för vätterns silver. Men inga fiskar uppenbarade sig. Varken genom vak eller hugg.. Inte ens måsarna behagade dyka efter spiggen som vi visste fanns där.. Plötsligt hör jag ett grymtande.. SÄL ? tänkte jag.. I VÄTTERN ? Naturligtvis inte.. Utan ante hade fast fisk. Värmen steg och jag hämtade håven. Med betämd hand lirkade han in rödingen i håven. En snabb bild och rödingen simmade åter i vättern..

              

Han sjöng genast upp sig och menade att det var hans morfars gamla jaktstol som gjort jobbet. Jag tvivlade och kastande vidare. Nästa fisk är min, det är jag övertygad om. Tänkte jag.. Men det skulle visa sig att det var Antes tur igen att drilla fisk. Efter tjugo minuter ropade ante fast fisk igen. Denna gången större, Inte mycket med dock större. Fisken trillskades och visade prov på styrka trots sin storlek. Ännu en röding var landad. 65 cm och 3,2kg. En fin röding ! 

              

Stämmnignen ändrades genast från glädje till ren irritation. Min fisk bet på antes exakt samma wobbler, fan !
Tankarna kring att få kontra med en blank fin lax i 4-5kgs klassen stod högt på listan. Han skulle få äta upp sin attityd de dubbla. Kast efter kast sökte jag vätterns mytomspunna silver. Ante tyckte han var värd en fika och tog varm kopp. Jag nötte vidare.. Ju mer tiden gick, desto mer tjatter från morfars jaktstol blev det. Jag hotade med att vällta i både honom och stolen om inte han höll tyst. Blev de bättre ? Såklart inte.. Snarare tvärt om.

Vaken blev fler och fler.. dessutom inom kast håll.. Koncentrationen var på max trots tråkande från Antens glada munn. Mörkret började så snart smyga sig på och jag kände att tiden blev knapp. Hoppet om silvert blev mindre och mindre. Men jag gav inte upp. Jag skulle fan sätta honom på plats.

Dobben och wobblern flög i panik ut.. vevades hem och så ut igen. Ännu ett vak, mitt silver kändes nära. Men inget nyp i spöt. Tillslut gav vi upp och konstaterade att vätterns laxar lurat oss ännu en gång.
Men nästa datum var redan bokat. Den 27 dec är vi på plats igen. Ante får ta hur många rödingar han vill, men jag ska ändå spöa han med min fina lax. Thats it !

tack vättern för en spännande dag med mycket vak och två landade, FINA rödingar !

mvh. J

RSS 2.0