nonamefishing

I lördags åkte jag ner till kåreholm för att hämta båten som skulle trailas ner till kaggebo. Jag började med att ställa in kärran efter skrovet. Efter de lyftes båten ur de blå. Jag hade smugit ner jigg spöet i bilen trots att jag skulle vara hemma tidigt. Det kändes lite vemodigt att lämna kåreholm efter 10 fiske-år. Jag gick på bryggorna och kastade medans jag tänkte tillbaka till tiden när jag var 12 år och vaknade upp tidigt i morsan och farsans båt, tog på mig kläderna och packade fiskeprylarna. jag rodde tyst iväg med jollen och drog abborre och gädda i mängder. Kanske var de bättre fiske då.. Eller så upplevde man det bara så. Men trots att de kändes som sista gången jag gick på bryggorna vet jag att jag kommer återvända trots att det inte kommer vara min hemma hamn längre. Det verkade som fisken tog ett farväl också och tackade för åren som gått. Abborren högg hårt och vilt. Under nästan varje båt stod huggvilligt abbis och väntade på och sluka min grön-svarta jigg.. Tiden gick och efter 20 landade borrar packade jag ihop. All fisk fick simma åter i vanlig ordning. På vägen hem gick jag egenom alla minnen från kåreholm och kan titta tillbaka på tiden med en glad min. Aja, vi hörs! / J