nonamefishing

Klockan ringde, jag sov som en stock. Jenny knuffade på mig och sa åt mig att gå upp.
Jag tvingade mig upp ur sängen ett par minuter senare. -Just fan, Pike Open idag.
Något var fel, det här är inte likt mig. Jag sms conny att det var dags att knalla ner. Det blev en snabb tur till Kåreholm. Snabbt i med allt i båten, sen full fart in till samlingen. Det kändes som vi var sena men trots det var vi bland den första skaran tävlings sugna fiskare.

Starten gick en stund senare och vi gjorde som planerat. Snabbt in i första viken där vi vet att fisken står.
Vi smög in sista biten och ankrade upp. Vi var igång.. Nöt nöt nöt.. ekade i mitt huvud. Vi visste att fisken skulle nötas upp. Det var det vi visste, Inget annat visste vi. Fisket i vår går till historien som det svåraste, segaste och tråkigaste. Där av hade vi inget självförtroende, inget tidigare resultat att gå på.

Ingen fisk på första stället. Vi drog vidare in i slätbaken.. Fisket forsatte att vara riktigt uselt.
Hoppet om fisk försvann sakta men säkert. Vi hade bestämt att inte åka för mycket båt utan verkligen fiska av platserna grundligt. Men när fisken inte uppenbarar sig efter timmar av fiske känns det hopplöst.
Jag snackade med Chrille & co, dom hade det lika segt. Matsa svarade kort och gått -två st, men små.
Okej tänkte vi, utåt alltså. Men två st små stö fiskar är ju inget som gör att vi åker flera distans ut.

Jag tittade på conny uppgivet efter fyra timmars fiske. - Vi skiter i de, vi ger upp. Jag pallar inte mer.
Det regnade på tvären och blåste. Conny som varit skitnödig sen kl halv 8 såg lättad ut. Vi åkte till kåreholm, packade i skiten i bilen. Lade fisket åt sidan och åkte hem.  Matsa trodde mig inte först när jag sa att vi brutit fisket. - Du ? Det trodde jag inte om dig. -Nä, inte jag heller svarade jag uppgivet.
När matsa då berättade sanningen att två fiskar i självaverket var 14st blev jag förbannad. K*ken ! svor jag i bilen. Va fan gör vi i bilen ? Men men, handuken är kastad. Det är bara att äta upp.

Anledningarna till jag valde att bryta har nog en gemensam nämnare. Den usla våren har tagit knäcken på mig.
Det kan låta småaktigt men faktum är att det tär på psyket. Att fiska utan självförtroende är som att nuppa på fyllan. Det blir liksom halvdant. Det jävliga i det hela är att imorn är man nog lika sugen på fiske igen.
Jag lyfter på hatten för Matsas Mask & Mete som tog hem andra platsen för andra gången i rad.

/ J